Kritiken riktar in sig på hur budgeten främst gynnar högavlönade män, till följd av slopad värnskatt och sänkt pensionärsskatt.

Jag tar fram skämskudden, ärligt talat, säger det socialdemokratiska ungdomsförbundet SSU:s ordförande Philip Botström.
Jag tycker inte att det känns speciellt bra i magen som socialdemokrat att se att det framför allt är rika män som är de stora vinnarna på den här budgeten, tillägger han.

De rika männen vinnare

Botström tycker det är tydligt att Centerpartiet och Liberalerna är de stora vinnarna i budgetförhandlingarna. Han hoppas att nästa budget, för 2021, får en annan profil som bidrar till ökad jämlikhet – annars kan SSU inte stödja regeringssamarbetet med mittenpartierna.

Ska vi fortsätta på den här inslagna vägen, att öka klyftorna och framför allt göra de rika männen i vårt land till vinnare, då kommer inte vi att ge stöd till det här regeringssamarbetet, säger Botström.

LO:s Karl-Petter Thorwaldsson, som sitter i Socialdemokratiska partiets verkställande utskott, beskriver samtidigt budgeten som ett stort steg i fel riktning.

Det här är ett förlorat år när det gäller budgetarbetet, tyvärr, säger han.

"Pengar i sjön"

Hade han fått bestämma hade det räckt med en tiondel så stor skattesänkning för att i stället satsa de sex miljarderna som den slopade värnskatten kostar på ökat stöd till småkommuner.

Nu blir det i stället vad LO-basen tror kan vara den mest ojämlika budget från en S-ledd regering sedan Göran Perssons regering slopade arvs- och gåvoskatten 2004.

Det är ju exempellöst i den här budgeten, att det går över sex miljarder till dem som tjänar runt 700 000 kronor per år och mer. Det är ju pengar i sjön. Det kommer att inte bidra till något positivt, säger Thorwaldsson.

Han varnar samtidigt för att budgeten bidrar till att förvärra den förtroendekris som svensk politik har hamnat i.

Just nu är det alldeles för många i Sverige som inte tror att politiken kan lösa samhällsproblem, säger han.
Det som har gjort att vi har varit beredda att betala något högre skatt i Sverige än i andra länder börjar gå förlorat, tillägger Thorwaldsson.

Mått för inkomstklyftor saknas

Kritiken kommer samtidigt som årets budget bland de makro-ekonomiska nyckeltalen saknar måttet Gini-koeffecienten, ett vedertaget mått för att mäta inkomstklyftor. Detta mått fanns med i budgetarna för både 2018 och 2019.

Den senast tillgängliga Gini-koefficienten från Statistiska centralbyrån (SCB), presenterat i somras, avser 2017. Det visar att inkomstskillnaderna i Sverige har ökat till den högsta nivån sedan mätningarna startade.

Enligt regeringen kan nyckeltalet återinföras i vårbudgeten.

Vi behöver utveckla den här typen av mått på budgetens effekter, så ambitionen är att den kommer i vår, säger Elin Eliasson, politisk sakkunnig åt finansminister Magdalena Andersson (S), till SvD.

Rättad: En tidigare version av texten innehöll en felaktig uppgift för vilket år som Gini-koefficienten från SCB avser.