Nyligen publicerade Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, studien ”Ung med attityd 2019” som bygger på en enkät till 6 000 unga i åldern 16–29. Den ger en viktig bild av ungas livsvillkor i dag.

Generellt så svarar unga att de är nöjda med sitt liv och sju av tio unga ser ljust på framtiden. Samtidigt ökar andelen unga som upplever symtom på psykisk ohälsa som trötthet, stress och sömnbesvär. Ökningen är större bland tjejer än bland killar. Skillnaderna mellan könen ökar också över tid.

För första gången är sjukvården den viktigaste samhällsfrågan för unga, både bland tjejer och killar. Migration, integration, klimat och jämställdhet är andra viktiga frågor. Arbete och sysselsättning minskar däremot i betydelse.

Intresset för politik ökar. En större andel unga vet också vad de tycker i viktiga samhällsfrågor jämfört med tidigare ungdomsgenerationer, nio av tio vill till exempel att Sverige stannar kvar i EU. Positivt är att allt flera unga tycker att de kan påverka beslutsfattare. Men vi ser en tydlig könsskillnad. Tjejer halkar efter killar i känslan av att kunna påverka samhällsutvecklingen.

Nytt är att unga klassar jämställdhet som en av de fem viktigaste samhällsfrågorna. Ökningen beror dock på att tjejerna rankar frågan högre. Allt fler tjejer ser invandring som något positivt medan allt fler killar vill att Sverige ska ta emot färre flyktingar.

Tre av fyra unga känner oro för miljön och klimatet. Oron för krig och terror ökar. Framförallt märks en ökande oro, särskilt bland tjejer, för den personliga tryggheten. De är rädda för att utsättas för hot och hat på internet, inbrott eller skadegörelse och för att bli lurade på internet. Killar är mer oroliga för att utsättas för våld ute.

Unga vill ha ett meningsfullt arbete, som går att kombinera med fritid- och familjeliv. Nästan åtta av tio unga tycker att det är viktigt med fast anställning. Fler unga vill också ha arbete på den ort där de bor. Samtidigt tvingas många unga att ta osäkra och tidsbegränsade anställningar. Vår studie visar att denna grupp är lika oroade för sin ekonomi och bostadslöshet som unga arbetslösa.

Ungas möjligheter till en meningsfull och utvecklande fritid varierar starkt. Unga som bor i socioekonomiskt starka områden har ett rikt utbud av fritidsaktiviteter. Flera säger att de skulle vilja göra fler saker men att köer till aktiviteter och brist på tid hindrar dem.

I landsbygd, glesbygd och så kallat utsatta områden saknar unga aktiviteter som de själva vill delta i och mötesplatser där de känner sig inkluderade. Långa avstånd, långa restider och brist på utbyggd kollektivtrafik är hinder för att kunna delta. Unga med funktionsnedsättning, unga som identifierar sig som flickor och unga hbtq-personer vittnar om att de undviker fritidsaktiviteter av rädsla för att bli dåligt bemötta. Var åttonde ung i åldern 13–19 år har avstått från fritidsaktiviteter för att de själva eller familjen inte har råd.

Flera frågor som rör unga behöver lyftas upp i debatten, både nationellt, regionalt och lokalt. Bland annat den ökade polariseringen mellan unga tjejer och killar i flera viktiga samhällsfrågor och ungas oro för den personliga tryggheten.

Arbetet med att förebygga psykisk ohälsa bland unga behöver stärkas och unga hbtq-personers levnadsvillkor behöver förbättras. Fortsatta insatser behövs för unga som varken arbetar eller studerar och för unga i utsatta områden, i glesbygd och på landsbygden. Alla unga måste känna att de kan påverka samhällsutvecklingen och sin egen framtid. Deras röster måste bli lyssnade på och tagna på allvar.