Nu väntar Arne Eliasson, 81, Maria Rydman, 49, och Oskar Rydman, 22, på att den sista natten ska gå. Morgonen efter vårt möte startar Alviks jaktlag årets älgjakt och alla tre generationerna finns med på pass. Oskar Rydman har rest från Uppsala och Maria Rydman från Umeå. Dels för att träffa pappa och morfar Arne, men dels också för det sköna i att vara med på älgjakten.

Jakten och naturintresset har gått i arv. Maria Rydman minns när hon var med pappa Arne under jakten som liten.

– Det är klart, man pratade väl kanske mer än vad som var lämpligt, funderar hon.

Artikelbild

| Tre genrationer älgjägare jagar tillsammans i Alviks Jaktlag. Det är från vänster dottern Maria Rydman, morfar Arne Eliasson och dottersonen Oskar Rydman.

Både Maria och hennes bror Lars fick följa med ut i naturen när de var små.

Pappa Arne berättar när han var i skogen med barnen. Hunden hade han med för att den skulle tränas.

– Då kom älgarna i full fart rakt emot oss. Jag stod i skydd bakom en gran och höll hårt i ungarna. Älgarna passerade oss på båda sidorna.

Det är sådana historier som Arne Eliasson tycker är en stor del av tjusningen med älgjakten. Gemenskapen, att sitta i stugor och kojor och runt elden och berätta för varandra. Inte bara för barn och barnbarn, utan för alla runt omkring.

Artikelbild

| Enskotts-Arne. Det kallas han efter en fullträff strax bakom örat på en älg.

– Om misstagen man har gjort. Jag pratade en gång med jaktledaren som frågade hur det gick? "Jag har inte sett något, utom några rotvältor en bit bort. Och för resten, nu börjar "rotvältorna" gå".

Det visade sig vara älg, men alldeles för långt bort för att skjuta på.

Artikelbild

| Oskar Rydman åker från Uppsala för att få vara med om jakten.

Jakten började tidigt för Arne Eliasson.

– Jag var 16 år och hade tjänat 300 kronor genom att följa med lantmätare under sommaren. Pappa fick skriva på och sedan köpte jag mig en studsare, en Stiga. Den kostade 290 kronor och den har jag kvar än.

Artikelbild

| Maria Rydman var den första kvinnan i Alviks jaktlag som sköt en älg, en tjur. Det var 1991.

Han går och hämtar den gamla älgstudsaren och visar skårorna i stocken. 21 stycken skåror. 21 stycken skjutna älgar.

– Det är nog totalt några fler än så.

Artikelbild

| 21 skåror har han skurit i böss-stocken, Arne Eliasson. Dottersonen Oskar har några år kvar innan han når upp till de siffrorna.

Studsaren kommer dock inte att gå i arv till de efterkommande. Den har tjänat ut.

Maria Rydman har slutat prata för mycket under jakten. Faktum är att hon var den första kvinnan i Alviks jaktlag att skjuta en älg.

Artikelbild

| Det är kamratskapet som Arne Eliasson uppskattar med jakten. I Alvik jagar hela byn tillsammans.

– Det var 1991. En tjur.

Arne: – Det var första jaktdagen och jag hade bestämt mig för att inte gå ut med det samma. Men jag var var tvungen att ta reda på hur det hade gått för Maria. "Pappa, jag har skjutit en älg", sa hon, berättar pappa Arne.

Artikelbild

| Oskar Rydman har hört ganska många jakthistorier, både från morfar Arne och från andra jägare.

Dottersonen Oskar sitter och lyssnar till historierna.

– Det är så man har gjort. Suttit och lyssnat. Det är därför man kommer. Och för att det känns som lite semester ganska snart efter sommaren.

Artikelbild

| De nästan 50 medlemmarna i Alviks jaktlagbrukar fira jakten med en gemensam fest. Efter jul. "Det är ett bra tillfälle, i oxveckorna", tycker Arne Eliasson.

Oskar Rydman har jagat tre år på egen hand. (Första jaktåret gör jägaren uppsiktsjakt och måste ha en van jägare med sig.) Redan första året ensam på pass fick han skjuta en älg.

– Det blir några helger per år.

Arne Eliasson är en stolt jägare, det märks. Han har förmedlat jaktvett till barn och barnbarn.

– Man ska inte plåga djuren i onödan eller ens riskera att plåga dem. Visserligen kan man skjuta ett dåligt skott, det händer, men man lämnar inte ett påskjutet djur. Det går inte att resonera bort.

En annan helig sak är att alla ska kunna ta hand om djuret när det är skjutet.

– De ska inte vara handlingsförlamade utan ska kunna ta ut älgen, säger han med eftertryck.

Men mest betonar han gemenskapen, kamratskapet, kompisarna.

– I Alvik jagar hela byn tillsammans. Det är inte roligt att jaga ensam. Förr, när det var tvådagarsjakt, var det folkfest. Allt stannade av. Älgjakten var helig.