Logga in

Olov Abrahamsson

Ledarbloggen

Starka fack = ökad jämlikhet

 

I onsdags presenterade LO (Landsorganisationen) sin stora jämlikhetsutredning. Jag skrev om den på ledarplats i NSD 12 september.

I utredningen finns också en bild som är väldigt talande (se ovan).

Den visar vad som är grunderna för ett jämlikare samhälle. Det handlar om tre fundament.

Först och främst handlar det om full sysselsättning och en högproduktiv ekonomi. Det måste helt enkelt finnas något att fördela för att man ska kunna bedriva fördelningspolitik.

För det andra behövs en generell välfärdspolitik. Stat, kommuner och regioner måste se till att det som skapas kommer folkflertalet till del.

För det tredje krävs facklig styrka. Ekonomisk jämlikhet främjas av facklig organisering och kollektivavtal. De sociala klyftorna är mindre i länder där många är med i facket.

Av det sistnämnda skälet är det djupt oroande att Sverige under en lång tid upplevt hur den fackliga organisationsgraden sjunker. 1995 var 88 procent av arbetarna fackligt organiserade. Nu är den fackliga organisationsgraden bland arbetare nere på 63 procent.

Det försvagar givetvis möjligheterna för facket att driva på för en mer rättvis fördelning av produktionsresultat.

Jämlikhetsutredningen föreslår därför en facklig offensiv för att organisera fler. Det handlar om ökad arbetsplatsnärvaro, att rusta de förtroendevalda, medlemsvärvning och medlemsvård.

Utredningen är även inne på något som liknar den gamla tanken på ett fackligt ungdomsmedlemskap för dem som saknar en fast punkt på arbetsmarknaden.

”För nytillträdande till arbetsmarknaden, men också för de som under längre perioder har tillfälliga påhugg, finns det behov av att utveckla en enkel och tydlig väg in till facket. Lösningen kan vara en gemensam ingång, en sorts ingångsförbund inom LO”, menar jämlikhetsutredningen.

Jag skulle dessutom vilja säga att det är bråttom att hitta en sådan lösning. Varningssignalerna tjuter högt.

I mitten av 1990-talet var 77 procent av de unga arbetarna (16–24 år) med i facket. I dag är samma siffra alarmerande låga 38 procent.

De unga lär sig dagligen att facket inte är något för dem – och det försvagar sakta men säkert fackets ställning och därmed en av grundpelarna i den svenska modellen.

Arbetsgivarna har visat stor uppfinningsrikedom när det gäller att skapa nya osäkra anställningsformer, vilket försvårar det fackliga organiseringsarbetet.

Men nu är det hög tid att också LO och LO:s medlemsförbund prövar nytt och är innovativa för att vinna nya generationer för de fackliga idéerna.

Det är en ren överlevnadsfråga.

Kan du plugga där du bor?

 
Linus Sköld (S) och Per Åsling (C) gör gemensam sak.

 

Under torsdagen uppmärksammas utbildningspolitiken vid ett seminarium i riksdagshuset i Stockholm. Rubriken lyder "Kan du plugga där du bor?"

Riksdagsledamöterna Linus Sköld (S) och Per Åsling (C) samt Britta Flinkfeldt, ordförande för Akademi norr, har tagit initiativ till aktiviteten och bjudit in bland andra Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning, till diskussionen.

”Det finns ett tydligt samband mellan avståndet till lärosätet och befolkningens utbildningsnivå. Bara några mil utanför universitetsstäderna är andelen akademiskt utbildade mycket lägre, det behöver vi förändra”, säger Linus Sköld.

”För en liten glesbygdskommun som Arjeplog är det avgörande för att vi ska klara av kompetensförsörjningen att det finns tillgång till utbildning även i mer glest befolkade områden”, framhåller Britta Flinkfeldt.

Regeringen har gjort en del insatser för att öka distansutbildningen. Men det är uppenbart att det krävs mer.

Många småkommuner har fortfarande stora problem med att klara av att tillgodose behoven av lärare samt personal inom vård- och omsorgsyrken.

Därför är kompetensförsörjningen och utbildningspolitiken en av nycklarna för att kunna skapa goda och likvärdiga villkor i hela landet.

Människor i Norrbotten

NSD, Norrländska Socialdemokraten, firar sitt 100-årsjubileum under hela 2019.

Det är en händelse som uppmärksammas på olika sätt. Bland annat har det varit öppet hus och läsarträffar runtom i Norrbotten. Vidare trycktes det upp en fullmatad jubileumsbilaga som distribuerades med NSD 4 januari.

Dessutom har redaktionen tagit initiativ till artikelserien ”100 norrbottningar” som är ett återkommande inslag i tidningen under jubileumsåret. Hundra vanliga norrbottningar berättar sin egen personliga historia i korta artiklar.

Nu blir delar av ”100 norrbottningar” en utställning på Norrbottens Museum. Under onsdagen genomförs en vernissage. Några personer som varit med i artikelserien kommer att finnas på plats och intervjuas kl 15.00 samt 18.00.   

Utställningen pågår hos Norrbottens Museum 16/10-17/11. Missa inte!

(S)pekulationer i P4


P4 Norrbotten har ungefär 85.000 lyssnare varje dag.

 

På ledarsidan i måndagens NSD spekulerade jag om tänkbara kommunalrådskandidater i Luleå. Jag nämnde två namn – Carina Sammeli och Kent Ögren.

Nu har även Bo Torbjörn Ek, reporter hos P4 Norrbotten, gjort ett inslag om mina funderingar och om den demokratiska process som nu väntar hos Socialdemokraterna i Luleå.

Inriktningen är att ett nytt S-kommunalråd ska utses på ett möte 9 december. Lyssna gärna på inslaget i efterhand.  

NSD i radion


P4 Norrbotten har ungefär 85.000 lyssnare varje dag.

 

Under fredagsförmiddagen har jag medverkat i P4 Norrbotten för att kommentera Niklas Nordströms avgång som kommunalråd i Luleå.

SR-reportrarna Eleonor Norgren och Tova Nilsson ställde frågor och jag förklarade varför jag egentligen inte är så överraskad av beskedet.

Lyssna gärna på delar av inslaget i efterhand!

Unionen samlas i Malmö


Valberedningen föreslår omval av Martin Linder som förbundsordförande i Unionen. FOTO: TT

 

Under söndagen inleder fackförbundet Unionen, som organiserar privatanställda tjänstemän, sin kongress i Malmö.

Under fem dagar samlas 260 ombud från hela landet för att lägga fast kursen inför framtiden och välja förbundsledning.

Det är ingen liten frimärksklubb som har sammandrag. Med 660.000 medlemmar är Unionen det största fackförbundet i Sverige och en maktfaktor på arbetsmarknaden.

Det råder heller ingen tvekan om att den fackliga organiseringen är viktig även i det moderna arbetslivet. En färsk opinionsmätning visar till exempel att många unga tjänstemän upplever stress. Därför behövs starka fack som, i likhet med Unionen, driver på arbetsmiljöarbetet.

Helt klart ger även kollektivavtalen, framförhandlade i god ordning mellan fack och arbetsgivare, ett stort mervärde för löntagarna.

en aktuell kampanj pekar på TCO (Tjänstemännens centralorganisation) på att kollektivavtal förstås handlar om lön, men också om mycket annat. Det är tjänstepension, föräldralön, övertidstillägg, extra semester, restidsersättning, friskvårdsbidrag samt kompletterande försäkringar för den blir sjuk eller arbetslös.

För en vanlig anställd i ett tjänstemannayrke är kollektivavtalet värt i runda slängar 80.000 kr per år, enligt TCO.

Det är siffror som säger massor om betydelsen av fack och kollektivavtal. Den gamla fackliga sanningen – tillsammans blir vi starkare – gäller även 2019.

Unionen och andra fackförbund bidrar till att förbättra både löner och arbetsvillkor för sina medlemmar. Utan facklig organisationer skulle de enskilda löntagarna stå svagare.

Ombuden på kongressen i Malmö har skäl att känna stolthet över vad deras förbund och andra delar av fackföreningsrörelsen uträttar. De bidrar varje dag till att göra Sverige till ett bättre och mer jämlikt land.

Olov Abrahamsson bloggar om politik i allmänhet och socialdemokrati i synnerhet.


Fakta om Olov
Född: 1963
Bor: I Luleå
Yrke: Politisk chefredaktör
Gillar: LO, Luleå Hockey och LBBK. 
Kuriosa: Lagledare för Lira BK:s damlag 2006-2009.
Kontakt: olov.abrahamsson@nsd.se


Twitter: @OlovAbrahamsson

  • Twitter

Bloggar