Logga in

Olov Abrahamsson

Ledarbloggen

Ris och ros till Wallström


Margot Wallström, här tillsammans med FN:s generalsekreterare António Guterres, har bestämt sig för att lämna posten som utrikesminister. FOTO: TT

 

Margot Wallströms avgång från posten som utrikesminister var ett av ämnena för söndagens paneldiskussion i ”God morgon, världen!”.

Martin Klepke, tidningen Arbetet, lyfte fram hennes feministiska utrikespolitik och engagemanget för mänskliga rättigheter. NSD-krönikören Susanna Kierkegaard tyckte att Wallström haft en bra balans mellan mod och pragmatism.

”Jag hoppas nästa utrikesminister kan förvalta det feministiska arvet och samtidigt stå upp för en mer aktivistisk klimatpolitik”, sa Kierkegaard.

Wallström är i fokus även på många ledarsidor.

”Tomrummet som Margot Wallström nu lämnar efter sig är mycket stort, men hon finns trots allt kvar och kan förhoppningsvis delta i det politiska samtalet framöver i en friare position”, skriver Helle Klein i Dagens Arbete.

På den borgerliga kanten är omdömena inte lika positiva.

”Wallströms arv som minister blev en lång rad misslyckanden”, tycker oberoende liberala Dagens Nyheter.

”Under Wallströms ledning har svensk utrikespolitik flera gånger kört i diket eftersom linjen varit idealistisk och ideologisk istället för pragmatisk”, menar Smålandsposten (M).

Aftonbladet (ob S) noterar dock ledarskribenten Daniel Swedin att denna politik rönt uppskattning runtom i världen.

”I fjol beskrevs hon av det globala nätverket Apolitical som en av världens mest inflytelserika personer när det gäller jämställdhetsarbete. New York Times-kolumnisten Nicholas Kristof har kallat henne en av världens få icke-hycklande ledare. Och i den säkerhetspolitiska tidskriften Foreign Policy har Wallström hyllats under rubriken Sveriges feministiska utrikespolitik, länge må den styra”, påminner Swedin.

Själv tycker jag att röstsiffrorna i FN:s generalförsamling 28 juni 2016 är talande. När församlingen röstade om platserna i FN:s säkerhetsråd för perioden 2017-2018 fick Sverige stöd från hela 134 länder redan i första röstningsomgången.

Det säger mycket om hur världen har sett på Sverige och Margot Wallströms feministiska utrikespolitik. Runtom på jordklotet har hon och Sverige uppfattats (och uppskattats) som en stark och oberoende röst för fred, demokrati och mänskliga rättigheter.

Rimligen är det också någonting som är i grunden positivt för vårt land. 

Kan du plugga där du bor?

 
Linus Sköld (S) och Per Åsling (C) gör gemensam sak.

 

Under torsdagen uppmärksammas utbildningspolitiken vid ett seminarium i riksdagshuset i Stockholm. Rubriken lyder "Kan du plugga där du bor?"

Riksdagsledamöterna Linus Sköld (S) och Per Åsling (C) samt Britta Flinkfeldt, ordförande för Akademi norr, har tagit initiativ till aktiviteten och bjudit in bland andra Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning, till diskussionen.

”Det finns ett tydligt samband mellan avståndet till lärosätet och befolkningens utbildningsnivå. Bara några mil utanför universitetsstäderna är andelen akademiskt utbildade mycket lägre, det behöver vi förändra”, säger Linus Sköld.

”För en liten glesbygdskommun som Arjeplog är det avgörande för att vi ska klara av kompetensförsörjningen att det finns tillgång till utbildning även i mer glest befolkade områden”, framhåller Britta Flinkfeldt.

Regeringen har gjort en del insatser för att öka distansutbildningen. Men det är uppenbart att det krävs mer.

Många småkommuner har fortfarande stora problem med att klara av att tillgodose behoven av lärare samt personal inom vård- och omsorgsyrken.

Därför är kompetensförsörjningen och utbildningspolitiken en av nycklarna för att kunna skapa goda och likvärdiga villkor i hela landet.

Människor i Norrbotten

NSD, Norrländska Socialdemokraten, firar sitt 100-årsjubileum under hela 2019.

Det är en händelse som uppmärksammas på olika sätt. Bland annat har det varit öppet hus och läsarträffar runtom i Norrbotten. Vidare trycktes det upp en fullmatad jubileumsbilaga som distribuerades med NSD 4 januari.

Dessutom har redaktionen tagit initiativ till artikelserien ”100 norrbottningar” som är ett återkommande inslag i tidningen under jubileumsåret. Hundra vanliga norrbottningar berättar sin egen personliga historia i korta artiklar.

Nu blir delar av ”100 norrbottningar” en utställning på Norrbottens Museum. Under onsdagen genomförs en vernissage. Några personer som varit med i artikelserien kommer att finnas på plats och intervjuas kl 15.00 samt 18.00.   

Utställningen pågår hos Norrbottens Museum 16/10-17/11. Missa inte!

(S)pekulationer i P4


P4 Norrbotten har ungefär 85.000 lyssnare varje dag.

 

På ledarsidan i måndagens NSD spekulerade jag om tänkbara kommunalrådskandidater i Luleå. Jag nämnde två namn – Carina Sammeli och Kent Ögren.

Nu har även Bo Torbjörn Ek, reporter hos P4 Norrbotten, gjort ett inslag om mina funderingar och om den demokratiska process som nu väntar hos Socialdemokraterna i Luleå.

Inriktningen är att ett nytt S-kommunalråd ska utses på ett möte 9 december. Lyssna gärna på inslaget i efterhand.  

NSD i radion


P4 Norrbotten har ungefär 85.000 lyssnare varje dag.

 

Under fredagsförmiddagen har jag medverkat i P4 Norrbotten för att kommentera Niklas Nordströms avgång som kommunalråd i Luleå.

SR-reportrarna Eleonor Norgren och Tova Nilsson ställde frågor och jag förklarade varför jag egentligen inte är så överraskad av beskedet.

Lyssna gärna på delar av inslaget i efterhand!

Unionen samlas i Malmö


Valberedningen föreslår omval av Martin Linder som förbundsordförande i Unionen. FOTO: TT

 

Under söndagen inleder fackförbundet Unionen, som organiserar privatanställda tjänstemän, sin kongress i Malmö.

Under fem dagar samlas 260 ombud från hela landet för att lägga fast kursen inför framtiden och välja förbundsledning.

Det är ingen liten frimärksklubb som har sammandrag. Med 660.000 medlemmar är Unionen det största fackförbundet i Sverige och en maktfaktor på arbetsmarknaden.

Det råder heller ingen tvekan om att den fackliga organiseringen är viktig även i det moderna arbetslivet. En färsk opinionsmätning visar till exempel att många unga tjänstemän upplever stress. Därför behövs starka fack som, i likhet med Unionen, driver på arbetsmiljöarbetet.

Helt klart ger även kollektivavtalen, framförhandlade i god ordning mellan fack och arbetsgivare, ett stort mervärde för löntagarna.

en aktuell kampanj pekar på TCO (Tjänstemännens centralorganisation) på att kollektivavtal förstås handlar om lön, men också om mycket annat. Det är tjänstepension, föräldralön, övertidstillägg, extra semester, restidsersättning, friskvårdsbidrag samt kompletterande försäkringar för den blir sjuk eller arbetslös.

För en vanlig anställd i ett tjänstemannayrke är kollektivavtalet värt i runda slängar 80.000 kr per år, enligt TCO.

Det är siffror som säger massor om betydelsen av fack och kollektivavtal. Den gamla fackliga sanningen – tillsammans blir vi starkare – gäller även 2019.

Unionen och andra fackförbund bidrar till att förbättra både löner och arbetsvillkor för sina medlemmar. Utan facklig organisationer skulle de enskilda löntagarna stå svagare.

Ombuden på kongressen i Malmö har skäl att känna stolthet över vad deras förbund och andra delar av fackföreningsrörelsen uträttar. De bidrar varje dag till att göra Sverige till ett bättre och mer jämlikt land.

Olov Abrahamsson bloggar om politik i allmänhet och socialdemokrati i synnerhet.


Fakta om Olov
Född: 1963
Bor: I Luleå
Yrke: Politisk chefredaktör
Gillar: LO, Luleå Hockey och LBBK. 
Kuriosa: Lagledare för Lira BK:s damlag 2006-2009.
Kontakt: olov.abrahamsson@nsd.se


Twitter: @OlovAbrahamsson

  • Twitter

Bloggar