Logga in

Olov Abrahamsson

Ledarbloggen

En pakt för välfärden


Emil Källström (C), Magdalena Andersson (S), Karolina Skog (MP) och Mats Persson (L) har bildat en pakt för att stärka välfärden. FOTO: TT

 

Kommunalarbetareförbundet, som organiserar ungefär en halv miljon anställda i välfärdssektorn, välkomnar Januaripartiernas besked om att det blir fem miljarder kr extra till landets kommuner och regioner redan i regeringens vårändringsbudget. 

”Ett väldigt välkommet besked. En fördubbling av pengarna det här året är precis vad Kommunal krävt som ett första steg för att säkra framtidens välfärd”, säger fackförbundets ordförande Tobias Baudin.

Även Sveriges kommuner och regioner (SKR) gör tummen upp.

”Dagens besked ger bättre förutsättningar för kommuner och regioner att möta den svaga konjunkturen. Det viktigaste är att sektorn får tidiga besked och inte när pengarna betalas ut”, säger Anders Knape (M), ordförande i SKR.

Fem miljarder kr i höjda generella statsbidrag är verkligen inte heller småpotatis för vården och omsorgen. Tillskottet betyder mycket för att kunna utveckla kvaliteten i verksamheten. Enkelt uttryckt motsvarar beloppet lönekostnaderna för hela 10.000 undersköterskor.

Från S, MP, C och L är dessutom beskedet inför kommande budgetår klart. Förstärkningen av statsbidragen till kommer och regioner ska fortsätta i ”jämn takt under hela mandatperioden”.

Som jag påpekat många gånger, senast på NSD:s ledarsida 16 januari, är det en helt riktig prioritering. Den åldrande befolkningen gör att välfärden behöver 90 miljarder mer fram till 2026 enbart för att klara dagens kvalitet i vård och omsorg, enligt regeringens beräkningar. 

Därför måste satsningar på vård och omsorg gå före nya jobbskatteavdrag och andra stora skattesänkningar under resten av den här mandatperioden.

Det kostar att se till att det finns tillräckligt med vårdbiträden, undersköterskor, sjuksköterskor och annan kvalificerad personal som kan ge hjälp och stöd till alla åldringar som behöver det.

Partisekreteraren hälsar på


Partisekreteraren Lena Rådström Baastad besöker Norrbotten. Med sig i bagaget har hon en mellanvalsstrategi. FOTO: TT

 

Under torsdagen får Norrbotten besök av Lena Rådström Baastad, Socialdemokraternas partisekreterare. Hon kommer bland annat att delta vid ett möte i partiets verksamhetslokal på Örnäset i Luleå.

Det lär bli en hel del tal om Socialdemokraternas mellanvalsstrategi, som nyligen antogs av partistyrelsen. Det ska bli tydligare vad det är Socialdemokraterna slåss för och vilka politiska frågor som är viktigast för partiet.

”Januariavtalet är inte målet. Det är ett medel för att få igenom så mycket socialdemokratisk politik som möjligt”, förklarar Rådström Baastad i en intervju i Aktuellt i Politiken.

En sådan markering är att Socialdemokraterna kommer att ta fajten för ökade resurser till välfärden i varje budgetförhandling.

Det har redan beslutats om ett antal nya välfärdsmiljarder, liksom en ny kostnadsutjämning för att stötta de mest utsatta kommunerna. Men Rådström Baastad framhåller att det kommer att krävas mer.

Finansminister Magdalena Andersson har talat om att det behövs minst 90 miljarder kr mer till 2026 för att klara de växande behoven inom vård, omsorg och skolor.

Andra tydliga S-prioriteringar är villkoren för pensionärerna (som jag skrev om 19 februari) och sjukförsäkringen (som var ämnet för NSD:s ledare 12 februari). Partiet ska driva på för att öka tryggheten för vanliga löntagare och pensionärer, det vill säga klassisk S-politik. 

Vidare kommer partiet inte att sticka under stol med sina uppfattningar om marknadiseringen av den svenska skolan. Det kommer att stå upp för sina kongressbeslut om vinstbegränsningar och att offentlighetsprincipen ska omfatta även friskolorna.

Kort sagt: Mitt i allt parlamentariskt kompromissande och förhandlande med liberalen Nyamko Sabuni och centerpartisten Annie Lööf ska den socialdemokratiska linjen och ideologin alltid vara tydlig och synlig.

Om denna strategi räcker för att vända opinionsutvecklingen för S återstår att se. Men det känns i alla fall som en rimligare och klokare S-linje att använda partiets 100 riksdagsmandat för att få genomslag för så mycket som möjligt av den egna politiken istället för att ställa sig vid sidan om och låta Ulf Kristersson, Jimmie Åkesson och Ebba Busch Thor diktera villkoren.

Låt oss nämligen aldrig glömma att alternativet till Januariavtalet hade varit en ren högerregering. Då hade S varit fjärran från det inflytande som partiet idag har på Socialdepartementet, Arbetsmarknadsdepartementet, Justitiedepartementet, Utbildningsdepartementet och andra centrala delar av regeringskansliet.

Ekström levererar

 

Socialdemokraternas valmanifest 2018 var skolpolitiken ett prioriterat område. Enligt valprogrammet vill S ”genomföra en nationell plan för studiero och trygghet i skolan, införa mobilförbud i grundskolans klass­rum och stärka möjligheten att stänga av eller om­placera elever som hotat eller utsatt andra för våld”.

Nu levererar den S-ledda regeringen i enlighet med sitt besked inför valet. Under onsdagen gav utbildningsminister Anna Ekström (S) en utredare i uppdrag att lämna förslag på vad som ska ingå i den nationella planen för trygghet och studiero. Utredaren ska bland annat:

  • lämna författningsförslag som avser ett mobiltelefonförbud för eleverna vid deltagande i undervisning, med rätt för rektor eller lärare att bestämma att mobiltelefoner kan eller ska användas vid olika tillfällen för bestämda syften,
  • lämna författningsförslag för att elever som hotat eller utsatt andra elever eller skolpersonal för våld lättare ska kunna stängas av eller omplaceras,
  • lämna förslag på hur lärarnas arbete för att upprätthålla studieron kan stärkas samt andra åtgärder som ökar skolans möjligheter att ingripa vid ordningsstörningar,
  • lämna författningsförslag som syftar till att skolan ska främja att elever och vårdnadshavare tar del av skolans ordningsregler,
  • analysera hur skolorna kan förebygga att elever utsätts för kränkande eller annat olämpligt innehåll, till exempel pornografi, genom skolans digitala verktyg.

Senast 16 december ska ett färdigt utredningsbetänkande ligga klart på regeringens bord.

Anna Ekströms besked är ett exempel på vad som är möjligt att uträtta genom Januariavtalet.

Genom regeringsinnehavet och samarbetet med Liberalerna och Centerpartiet kan Socialdemokraterna förverkliga en del av sin politik. Det hade inte partiet kunnat göra om det satt sig på åskådarplats efter valet 2018. Då hade det varit andra som styrt inriktningen för regeringspolitiken.

Statens återkomst


Ida Karkiainen, Linus Sköld, Emilia Töyrä och Fredrik Lundh Sammeli vill säkerställa en statlig närvaro i hela landet. FOTO: Socialdemokraterna

  

Under tisdagen åker länets fyra S-riksdagsledamöter till Överkalix och Kalix. På dagordningen står besök vid det statliga servicekontoret i Överkalix samt arbetsförmedlingen i Kalix.

Det gemensamma temat för de två träffarna är vikten av att säkerställa en statlig närvaro och god service i hela landet, vilket känns som en helt riktig prioritering. 

Under den M-ledda regeringen 2006-2014 skedde en kraftig nedmontering av den statliga servicen i stora delar av Sverige. Allt fler statliga funktioner och jobb koncentrerades till 08-området. 

Men efter regeringsskiftet 2014 har skett en kursändring. Under mandatperioden 2014-2018 påbörjades en politik för att stärka den statliga närvaron runtom i Sverige.

Statliga verksamheter har omlokaliserats från Stockholm till andra delar av landet, däribland Polarforskningssekretariatet som fick nytt säte i Luleå. Flera nya statliga servicekontor har byggts upp, bland annat i Jokkmokk och Överkalix. Dessutom har det skett en utbyggnad av polisutbildningen, vilket innebär att det kan bli fler poliser i hela landet.

Regering och riksdag får dock inte slå sig till ro. Det krävs fortsatt engagemang för att utveckla trygghet, service och välfärd i hela vårt avlånga land. Det finns mycket kvar att göra.

  • Den parlamentariska landsbygdskommittén pekade på att det är möjligt att omlokalisera ytterligare 10.000 statliga jobb från Stockholm till andra delar av landet. Flytten av Polarforskningssekretariatet bör således följas av fler liknande beslut.
  • Samma gäller de statliga servicekontoren. Inför valet 2018 gav Socialdemokraterna besked om att de vill öppna ytterligare 55 nya statliga servicekontor runtom i landet. Rimligen är det ett S-förslag som även kan få uppbackning av samarbetspartierna C, L och MP.
  • Viktigt är även att fortsätta stärka den polisiära närvaron i alla delar av Sverige. Det är så klart angeläget med krafttag mot gängkriminaliteten i storstädernas förorter. Men polisen måste finnas på plats även i landets minsta gles- och landsbygdskommuner.

Det handlar om rättvisa – att staten har samma förpliktelser mot människor oavsett om de bor i Pajala eller Partille.

Trygghetssystemen och servicen måste fungera i hela Sverige. Och det är utmärkt att S-riksdagsledamöterna från Norrbotten agerar blåslampor och pådrivare i det arbetet.

Shekarabi träffar pensionärer

 

Under måndagen gästas Kalix, Luleå och Piteå av socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S). Under en hektisk dag ska han hinna med att träffa pensionärsorganisationer i Kalix Folkets Hus, Pensionsmyndigheten och Försäkringskassan i Luleå samt tala vid ett offentligt möte i Piteå.

Det råder ingen tvekan om vad som kommer att vara Shekarabis huvudfråga under besöket i norr. Det är villkoren för pensionärerna.

”De som varit med och byggt landet genom sitt arbete har lagt grunden för vår gemensamma välfärd. De har rätt till en trygg ålderdom. Därför är höjda pensioner min främsta prioritering”, säger Shekarabi på regeringens hemsida.

Som jag noterade på NSD:s ledarsida 19 februari har Shekarabi dessutom en del på G. Det handlar om tydliga insatser för landets låginkomstpensionärer. 

Socialförsäkringsministern har en klar och tydlig ambition. Även undersköterskor, lagerarbetare, lokalvårdare och andra lågavlönade LO-medlemmar ska ha en anständig pension och ekonomisk trygghet på ålderns höst.

Så är det tyvärr inte för alla idag. LO har i flera rapporter pekat på att det finns stora grupper som får en högst blygsam pension, trots att de slitit ett helt arbetsliv.

Därför är det i allra högsta grad befogat att Shekarabi och regeringen går på offensiven i pensionsfrågan. Det är lika viktigt nu som på 1950-talet att Socialdemokraterna tar fajten för en rejäl pension för de breda löntagargrupperna.

Vad gör vi nu?  

 

 

Socialdemokraterna kommer att anta ett nytt internationellt program på partikongressen i Göteborg 2021. En arbetsgrupp har tillsatts och under maj-september ska det bli ett rådslag där partimedlemmarna får tycka till.

”Jag tror att partiet längtar efter att få diskutera internationella frågor, för tyvärr är det ju så att det händer väldigt mycket negativt runtom i världen”, säger utrikesminister Ann Linde (S) i en intervju i Aktuellt i Politiken.

Ett sådant programarbete med internationellt fokus kan även bli ett sätt att engagera fler ungdomar i socialdemokratin. Det finns ett intresse bland unga för mänskliga rättigheter och internationell solidaritet – och inom socialdemokratin kan de få en plattform för sitt engagemang.

Socialdemokratin har dessutom fina traditioner när det gäller internationell verksamhet. Personer som Hjalmar Branting, Olof Palme, Anna Lindh, Jan Eliasson och Margot Wallström har varit starka röster för Sverige och svensk socialdemokrati i världen.

Och via Palmecenter (arbetarrörelsens organisation för internationell verksamhet) är SSU, studentförbundet, fackliga avdelningar, S-föreningar och andra engagerade i omkring 200 utvecklingsprojekt i fler än 20 länder. Det handlar om projekt för att stärka demokrati och mänskliga rättigheter i länder som Myanmar, Filippinerna, Serbien, Namibia, Zimbabwe och Sydafrika.

Därför finns en stadig grund att bygga vidare på när socialdemokratin ska formulera ett nytt program och utveckla sin internationella politik i en ny tid. Internationalismen är en del av socialdemokratins själ.

Som jag skrev i NSD:s ledare 30 december är det också viktigt att socialdemokratin kliver fram på den internationella arenan för att visa att det finns alternativ och motkrafter till Trump, Putin och Bolsonaro. Det finns inga skäl att lägga sig platt inför de auktoritära och högernationalistiska krafterna.

Som Tage Danielsson så klokt uttryckt det:

”Vi som satts att leva i besvikelsens epok
– Ja, vad gör vi nu? Vad ska vi tala på för språk?
Ett sätt är att, även om det blåser lite kallt,
Tro på det vi trodde på – trots allt!”

Olov Abrahamsson bloggar om politik i allmänhet och socialdemokrati i synnerhet.


Fakta om Olov
Född: 1963
Bor: I Luleå
Yrke: Politisk chefredaktör
Gillar: LO, Luleå Hockey och LBBK. 
Kuriosa: Ingick i SSU:s förbundsstyrelse 1987-1990
Kontakt: olov.abrahamsson@nsd.se


Twitter: @OlovAbrahamsson

  • Twitter

Bloggar